Pallar du pallar

EUR-pallar och alla dess varianter har drastiskt hjälpt till att underlätta godshanteringen sedan den infördes för omkring 60 år sedan men har allt sedan början varit ett gissel. Alla känner sig lite lurade och alla tycker att det kostar onödiga pengar för pallinköp, pallreparationer och administration. Nya typer av pallar dyker upp och nya system etablerar sig. Vad är bra och vad är dåligt? När passar det ena och när passar det andra. Dessa frågor ska belysas den 17 maj.

Tid: 17 maj 2016

Program (klicka på länken efter resp föredragshållare så ser ni deras dragning som PDF)

  • Välkomna Gunnar Schrewelius, TTF

IMG_9304

IMG_9306

IMG_9312

IMG_9315

IMG_9309

IMG_9329

Några noteringar från föredragningarna och den avslutande diskussionen (som leddes av undertecknad):

IMG_0490

Träpallen har funnits sedan 50-talet och fungerar alldeles utmärkt egentligen men genom bytessystemets konstruktion ger det upphov till irriterande diskussioner. Och eftersom många pallobalanser får fortsätta ackumuleras under kanske flera år kan pallskulder på 10000-tals pallar uppstå och blir då en riktig surdeg (miljontals kronor)

Alltid svårt att diskutera när man utgår från olika positioner och med erfarenhet från olika branscher med olika förutsättningar. SRS plastpall har ju en stark ställning inom dagligvaruhandeln (100 % när det gäller kycklingleveranser t ex och stark ställning för Systembolagsleveranser m fl) eftersom man ägs av branschen. Branschen har för övrigt sagt att SRS i första hand och Chep i andra hand. Vanliga Eur-pallen (Europapallen, A-pallen, SJ-pallen, vitpallen) och PÖS (pallöverföringssystemet) har en stark ställning men dess ställning hotas i viss mån av poolingsystem som Chep, plastpall som SRS och kanske framför allt av interna pallsystem (speditörernas, många stora leverantörer) engångspallar och B-pall som te x byggpallen.

Skillnaden mellan pooling (betalar för tjänsten) och pallbyte pratade vi mycket om. Har klara fördelar eftersom man slipper kolla pallens kvalitet.

Plastpallen pratade vi också om. Dess fördelar kontra nackdelar. Vi hann inte med alla frågor men hann konstatera att de idag inte är så glatta som tidigare och ska klara 1 ton utan att braka ihop. De håller längre än träpallarna men kostar 3-4 ggr så mycket. Plastpallen kostar kring 400 kr och en EUR-pall kring 120 kr.

Pallen kunde gott ingå i emballagekostnaden för att slippa diskussionerna tyckte Rasmus. Fel tyckte Örjan som anser att det är bra att visa på kostnaderna.

PÖS funkar bra i Sverige tyckte Peter (sämre i Danmark). Små företag rekommenderas köra pooling och större företag som har råd att ha någon som är pallkunnig och kan vara pallansvarig rekommenderas till PÖS-systemet.

Träpallen bra miljömässigt eftersom den efter sin tjänst (20 år?) kan användas som bränsle (plastpallen kan å andra sidan flisas om och återanvändas)

Alla SRS-pallar är RFID-märkta men tekniken används lite och enbart internt inom företag. Träpallar skulle också kunna märkas men finns ingen efterfrågan.

NLP i Norge har kommit långt (med pooling och märkning?)

Inom byggsektorn är både A-pallen och SRS-pallen onödigt bra. Gamla B-pallar duger gott ute på byggen.

På en fråga om man som ”ofrivillig” mottagare (och man inte är med som mottagare) av Chep-pallar kan få någon ersättning för att man samlar och sparar dessa var svaret ja.

Alla tyckte det var väldigt kul att få diskutera pallar och att det fanns med som ett helt tema på en konferens. Alla nog överens om att pallen i alla dess olika former har ett absolut berättigande och är en förutsättning för att våra supply chains ska fungera.

Summerat av Gunnar Schrewelius

Programmet som PDF här:Pallprogram

Lite bilder från alla små diskussioner:

IMG_9316IMG_9318 IMG_9319 IMG_9320IMG_9322 IMG_9323 IMG_9324 IMG_9325

 

Konferensavgift: 1 800 kr inklusive lunch, kaffe mm, moms tillkommer.

Medlem i TTF betalar endast 300 kronor ex moms (täcker kostnaden för lunch och fika)

 

TTFs medlemmar var välkomna att deltaga i TTFs årsmöte