Trender och dess påverkan på logistiksystemet

 

TTF genomför en serie seminarier på temat trender. Syftet är att försöka få fram hur alla de olika trenderna idag kan komma att påverka logistiksystemet. Jag kommer försöka sammanfatta diskussionerna efterhand här. Vill du vara med och tycka så hör av dig. Kanske kan vi få till en nätdiskussion senare?

  • Allmänt om trendspaning

Man brukar kunna dela upp trendspaningar i tre faser:

1) Entusiasmen över en ny teknik där entusiasterna är övertygade om en snar revolution. Exempelvis dotcom-eran, RFID, 3D printing osv. Skeptikerna tror inte alls på detta.

2) Skeptikerna får rätt. Det blev mest floppar. Många bolag slänger in handduken. Utvecklingen går inte alls som man trott.

3) ”Plötsligt händer det”. När de flesta trodde tekniken var uträknad så reser den sig och tar oväntad fart. Exempelvis e-handeln i allmänhet. Hur många gör sina bankaffärer på ett bankkontor och vem köper en charterresa över disk?

 

Vill man blicka framåt är det insiktsfullt att blicka lika långt bakåt i tid. Vissa saker har revolutionerats och andra tycks stå stilla. Det är där komplexiteten ligger. Vad är det egentligen som påverkar vad och varför. Vilken teknik blir det som möjliggör teknikskiftet och när och hur kommer processerna att förändras.

Att vid förra sekelskiftet förutspå biltrafikens utveckling måste varit svårt. De första bilarna byggdes ju som hästdragna vagnar fast med en motor på. Dessutom var ju bensinmotorn ingalunda självskriven. Elmotorn var mycket vanlig – om inte vanligast – innan bensinmotorn tog över. Återigen är prognosen otroligt svår att göra eftersom bilens utveckling hänger ihop med vägarna och distributionssystemet för drivmedel osv.

Intressant att studera branscher och företag som tappat fotfästet och sett men inte orkat mobilisera tillräcklig förändring. exempelvis Panam, Kodak, Nokia..

Otroligt spännande tider!

  • Nya köpmönster etableras genom den växande e-handeln. 20 november 2015 (tillsammans med WSP)

Vårt första frukostseminarium handlade om hur nya köpmönster (e-handel eller webbaserad handel) kan komma att förändra distributionsapparaten. e-handeln växer ju stadigt varje år. Än så länge är transportvolymerna och omsättningen i relation till den totala handeln ganska liten. När man idag pratar e-handel brukar man tänka på ett webbaserat köp och med en särskild leverans hem. Idag utgör den del som fysiskt levereras hem bara c:a 8 % av den volymen plus det som kan skickas som post (brev, postpaket) som utgör 24 %. Den största andelen 56 % hämtas upp på ett utlämningsställe och 3 % i butik. Anledningen är förstås att hemleveransdelen ”the last mile” kostar så mycket.

Representanter för ICA, NCC och Schenker var med och bidrog med sin kunskap. Merparten av tiden gick åt till allmänna beskrivningar av e-handelns förändring och alldeles för lite tid fanns tyvärr för en vettig diskussion om vilka konsekvenserna blir. Några reflexioner från föredragen och med egna tillägg):

Förutsättningarna skiljer – även här – mycket mellan olika varuslag med olika krav på ledtid, priskänslighet etc. Knepigt att diskutera e-handel generellt eftersom det skiljer sig så mycket mellan sällanköpshandel och dagligvaruhandel och mellan sådant som kan skickas som brev eller postpaket, mellan sådant som kan ställas av på tomten och sådant som måste tas om hand  av kunden samt slutligen sådant som inte behöver fraktas alls (och som tidigare fanns med i begreppet e-handel) som köp av resor, spel etc. Intressant att notera att hälften av alla böcker e-handlas eftersom det är ganska lätt att köpa en bok på nätet och att det är enkelt att skicka hem som postpaket. Hemelektronik har störst volym och utgör 23% av handeln medan möbler bara utgör 3 %. Dagligvaror är den största varugruppen men andelen som e-handlas är än så länge mycket liten.

e-handelslager (för de flesta sällanköpsvaror) behöver inte ligga jättenära Stockholm eller andra storstäder. Det viktiga är att lagret ligger nära en stor speditör/transportör. e-handelslager är ofta utformade så att det plockas manuellt och då kan ett gammalt lager (med låg takhöjd) passa. Ett nybyggt lager med 12 meters höjd kan å andra sidan delas in i fler entresolplan och därmed få bra effektivitet.

När dagligvaruhandeln kommer igång med e-handel kommer det påverka transportvolymerna rejält. ICAs koncept verkar ju bli att kunden i första hand hämtar upp de beställda varorna i sin butik på vägen hem från jobb/dagis. Handeln knyts till en butik. Hemleverans av varorna kommer ske men kommer då att kosta en slant. Andra aktörer – som inte är butiksstyrda på samma sätt – verkar satsa på ett mer rationellt plock och sedan hemleverans.

Ska man dra någon slutsats av allt detta och påverkan på logistiksystemet så är det väl ganska ofrånkomligt att godsflödet kommer söka sig flera vägar till konsument. Från att nästan 100 % inhandlades i butik för 20 år sedan (varan överlämnades i en butik mot kontanter) kommer vi om 20 år få våra varor frånsett från den traditionella butiken (vanligt inköp i butik eller upphämtat, där vissa butiker blir mer eller mindre showrooms. som kan samla olika varumärken), upphämtning på arbetet eller upphämtning i särskilda lagerlokaler i bostadsområdet. Andelen hemleveranser kommer garanterat öka men bara i de fall där man tycker att det är värt merkostnaden. I slutänden kostar det fortfarande proportionellt väldigt mycket med hemleverans jämfört med själva huvudleveransen (från fabrik till lager). Mer extrema distributionsformer som att skicka ut enskilda varor med drönare är imponerande men rimligen borde fraktkostnaden och diverse begränsningar göra att omfattningen blir ringa.

Läs mer här:

schenker

Presentation frukostseminarie 20151120 MA

NCC Richard H

  • Detaljhandelns logistikdag 26 november 2015 (inbjuden)

Några korta reflexioner från denna dag:

Lokala transportbolag (som GDL) kan utgöra en intressant aktör i en framtida mer uppkopplad transportmarknad. Fortsatt trend mot logistikkluster. Igår var det Örebro, idag Göteborg, Stockholm, ”Skåne” och Norrköping/Linköping. Logistikparker nära Göteborgs hamn liksom i kommande Norvik. Ny risk för kommunal tävlan om att bygga och locka investerare. I Shanghai står 10% av lagerytan tom.

Trots alla satsningar på järnvägar så ökar inte volymerna. IWW. Inland waterways. Kan pråmar men endast 2 mans besättning vara ett alternativ till järnväg (främst). Ökar volymerna enligt prognoserna kommer det bli trångt på vägarna.

Nya system för att on-line hålla koll på trafiksituationen och kunna styra sina fordon till bästa rutten och därmed både spara tid och kunna ge (efter hand) bättre och bättre ankomsttid.

Citygross Matkasse (20 000 matkassar) på gång.

 

  • Automatisering/robotisering

Möjligheten att automatisera många moment kommer påverka många processer. Tidigare tänkte vi på maskiner som ersatte arbetare. Nu börjar vi se att kassörskan ersätts av självscanning, att incheckning på flygplatsen sker vid automater osv. Ytterligare fler o mer avancerade processer kan automatiseras och ”alla” kommer att påverkas. Redan nu kan man konstatera att mycket av den transportstyrning/ruttplanering som skett kommer att kunna skötas mer och mer av system. En stor del av de operativa uppgifterna med att ta emot bokningar kommer minska och pappersexercisen har minskat mha transportadm stöd. Avropen (inköpen) sker allt mer med automatik. Lagerstyrning och lageroptimering likaså.

Robotiseringen pågår parallellt (skillnaden mot automatisering är att roboten är en ”fysisk enhet” som synligt ersätter en människa medan automatiseringen gör samma sak men kanske inte syns) med allt från förarlösa bilar och automatiska gräsklippare, dammsugare etc till robotar som ska ge någon sorts service i sjukhus och butiker. Robotar kan idag utföra fantastiska saker som att spela fotboll, springa, röra sig i ojämn natur, förstå tal och tala och de är dessutom både superstarka och har stor precision plus ett fantastiskt minne och superintelligens.

Som vanligt när man försöker skissa på ett scenario med robotar etc så ”robotiserar” vi dagens processer och sätt att göra saker med påföljd att det blir science fictionartat och lite larvigt och sannolikt i stort galet.

McKinsey gjorde nyligen en sammanställning av graden av automatisering i relation till arbets (löne) nivån. Här ser man att det är de enkla jobben som enklare kan ersättas. Troligt är att det är de enkla rutinmässiga jobben som försvinner och att de lite mer komplexa jobben som minskar i omfattning eftersom en massa automatik gör att dessa personer hinner med så mycket mer. Även mer komplexa jobb underlättas av all automatik. En kirurg t ex kan ju operera på löpande band mha robotar som kan vara placerade i olika delar av världen och som dessutom klarar rutinsnitten själva. En transportplanerare kan idag sköta en betydligt större fordonsflotta med planeringshjälpmedel och kan redan nu helt ersättas av automatik.

autom

Ser fram emot att få diskutera den mer konkreta effekten på logistiksystemet i ett kommande seminarium.

 

  • Spedition 2.0 – Hotar nya aktörer de traditionella speditionsbolagen? 15 december 2015 (sker på Panasonic, Hägersten)

Fraktbörser har poppat upp med jämna mellanrum. Redan på 70-talet gjordes försök där transportör resp fraktköpare skulle ringa in. Dessa misslyckades en efter en. I e-handelsyran för 15-20 år sedan poppade ytterligare ett antal nya aktörer upp. Flertalet har tvingats kasta in handduken. Varför? I de flesta fall har man inte riktigt förstått komplexiteten i en transport, vikten av relationer osv. Dessutom har de etablerade speditörerna ständigt (tvingats) anpassa sig med nya IT-system och slimmade organisationer.

Frågan är om inte tiden är mogen nu? Med en smartphone i var mans hand, appar, GPS-funktioner, RFID-taggade bilar etc och webb-baserade ruttplaneringssystem som kan ange alltmer exakt när en bil beräknas anlända till en kund. Dessutom kan enskilda chaufförer/fordonsägare sköta det mesta av upphandling, bokningsbekräftelse, avisering, fakturering och kvalitetsuppföljning utan stöd av en stab. De nya system som har börjat dyka upp nu möjliggör också att mjuka värden som kvalitet och serviceanda kommer fram i valet av transportör. Ett exempel på detta (enligt uppgift) är Freightfriend.  Ytterligare en faktor som kanske ska ses som ett hot mot etablerade speditörer med stora marknadsandelar men små marginaler är om aktörer som Uber-Cargo ger sig in i fraktbranschen på allvar. De har ju en välfylld kassa och kan – idag i alla fall – snabbt få in mer kapital. Uber-Cargo har som jag förstått det inriktat sig på lokala transporter och har en första test i Hong Kong + ytterligare några städer.

Intressant är att när vi bjudit in företag till vårt frukostseminarium 15 dec så har en av de större speditörerna inte ens orkat svara på frågan, en ställde upp men blev sedan förbjuden av en högre chef. Bland de nya företagen (Timocom, Delego, Cargonet, Fraktabilligt t ex) är märkligt nog responsen lika ljum. Med de talare som nu kommer och med de deltagande gästerna ser jag fram emot ett ovanligt spännande möte.

Läs gärna mer i dessa publikationer:

The Rebirth of Transportation Marketplaces (UberCARGO, Cargomatic, and FreightFriend)

Learning from failure: The myths and magic of electronic transportation markets

Resumé efter mötet 15 dec 2016:

Mycket intressanta och klargörande föreläsningar. Tråkigt och lite märkligt att inte fler kunde komma loss och ta del av detta. Första punkten var Panasonic (vår värd) som berättade om sina stryktåliga och intelligenta arbetsverktyg Toughpad/Toughbook med budskapet ”använder du billig inomhusfärg om du ska måla om huset utvändigt” var Lars Virdebys budskap.

2015-12-15 08.32.32

2015-12-15 08.50.50Anders Karlsson, Transport och Logistik Idag inledde med en summering av utvecklingen de senaste 40 åren med avreglering, nya tekniker som har kommit och gått (telex, telefax, e-post…). Hela tiden har telefonen funnits som ett ovärderligt stöd. Sedan slutet av 90-talet kom de internetbaserade fraktbörserna som har haft lite motigt. Exempel på idag fungerande ”nätbaserade speditörer” är Timocom.

2015-12-15 09.13.27Thomas Johansson från cargospace24 ser sig inte som en speditör. Här visar han live hur man kan se var det finns lediga kapacitet i närheten

2015-12-15 09.21.31Stein Eidsvåg från Bring gjorde en intressant beskrivning av spelplanen idag där han visade var alla de nya uppstickarna kan passa in. Enligt Stein är fokuset för UberCargo, Ubit, Budbee, Amazonflex, Kimber, Postmates, truckbird och allt vad de heter lokala transporter och med mycket fokus på C2C och B2C men kanske inte lika mycket B2B. Fördelen för dessa är att de inte sitter på stora kostymer (personal, gamla system och inga fordon eller anläggningar. Å andra sidan har de inte etablerade varumärken och mångårig erfarenhet från speditionens ibland komplexa värld. Hotet eller hur man ska se på det är väl att den generation som kommer ut och börjar ta för sig på arbetsmarknaden nu är uppvuxna med en smartphone i hand och har en annan syn än oss ”gubbar”.

2015-12-15 09.47.06Peter Svensson från Beast, Cliffton/Swerock (Peab) berättade om hur Beast standardiserat beställningsrutiner, artikelnummer för fordon och material, slot-tider för lossning osv så att byggprocessen kan börja fungera smidigare.

Här kan ni läsa deras presentationer:

Anders Karlsson TTF Frukostseminarium 151215

Stein Eidsvåg, spedition 2.0 (ska få det av Stein)

2015-12-15 TTF_Effektivare bygglogistik

Läs Alexanders utmärkta recension http://transportnytt.se/index.php?option=com_k2&view=item&id=1402:digital-fraktformedling-blev-frukost&Itemid=84 plus lite annat i senaste Transportnytt.http://transportnytt.se/index.php?option=com_k2&view=item&id=1395:vi-vill-automatisera-det-som-gar&Itemid=84 och http://transportnytt.se/index.php?option=com_k2&view=item&id=1390:allt-tatare-mellan-webbens-speditorer&Itemid=84

Vinster med att spåra gods i realtid

Frukostseminarium den 27 januari 2016 tillsammans med GS1. Ytterligare ett intressant möte som i berörde nyttan av RFID i transportkedjan.

Karl Åkerlund berättade om Trafikverkets stöttning av ett projekt där järnvägen kan hålla koll på sina lok och vagnar med hjälp av RFID. Karl berättade bl a att det finns 3500 taggade vagnar idag och att TWA är på gång att tagga upp till 6000 stycken av sina. Taggarna kostar kring 40 kr per styck. Till 2018 kommer även GPS (för loket) kopplas upp och ger då exakt position. Läsarna finns utspridda längs spåren (i Sverige) men det finns några stycken nere på kontinenten också och fler är på gång. Standardsystem är EPCIS. En bättre sammanfattning kan läsas på Transportnytt.http://transportnytt.se/index.php?option=com_k2&view=item&id=1430:sparar-och-foljer-jarnvagsgods-med-rfid&Itemid=84

Läs Karls presentation här: GS1-transport och logistik 160127 jvg Trafikverket

IMG_9088

Fia Mårdfelt berättade om en studie som skulle leda till en (omfattande) pilotstudie som tyvärr fick nej av Vinnova. Ambitionen var att bygga ut systemet till att omfatta hela transportsystemet. Läs mer här: Intermodal transport v1 1

IMG_9093

GS1 avslutade med att visa sina fina demoanläggningar. Här Mia Lenman, GS1.

IMG_9094

Jag har ju själv jobbat med (berört) RFID i olika former och tycker detta är klart spännande. Börjar det äntligen hända något nu? Vi lär återkomma kring detta.

 

 

  • Tunga och långa fordon samt specialfordon. Tvådagskonferens i Mantorp den 20-21 april

Kan väl hänföras till logistiktrender också. Tillåten längd o vikt på fordon har ju successivt höjts under 100 år ända sedan lastbilen uppstod i takt med bättre och säkrare bilar och bättre och säkrare vägar. De senaste åren har dessutom miljöargumentet dykt upp. Lastbilstrafiken knaprar sakta men säkert in på järnvägens och även sjöfartens område.

Återkommer :-)

  • Elbilar och självstyrande bilar samt en spekulation om bil, järnväg och flyg

Elbilar är ju inte längre enbart en spekulation utan har kommit för att stanna. Ett flertal tillverkare serietillverkar bilar idag där Tesla kanske är den mest namnkunniga. Batterifrågan är fortfarande den stora frågan men mycket energi (!) läggs på att utveckla än effektivare batterier. Just nu känns det inte som en högoddsare att spekulera i att elbilar kommer att ta över explosionsmotorn inom 20 år (?). Intressant följdfråga är då vilka följdeffekterna blir på infrastruktur, ”laddvägar” (vägar där batteriet kan laddas under färd eller i alla fall sparas), laddstationer osv. I miljödebatten där ju bilen utpekas som en miljöbov, får ändra fokus.

En annan trend som påverkar är det delade ägandet/utlåningen. Allt fler (yngre) i storstäderna köper inte en egen bil eftersom alternativet att låna/hyra en är betydligt mer attraktivt.

Den andra, kanske ännu större frågan är bilens utformning framöver. Redan idag finns ju (på provstadiet men ändå) fungerande autonoma bilar/bilsystem där bilen själv tar sig fram. Detta kommer sannolikt påverka vår syn på bilen. Jag tror själv att vi inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att ha bilar (el och hybrid) som styr sig själva (och laddas) på vissa vägsträckor som de stora vägarna in till storstäderna och de stora motorvägarna. Farten kan då höjas och avstånden mellan bilarna minskas. En bilfärd från Stockholm till Göteborg kan då kanske ske på två – tre timmar istället för fem. Samtidigt kan man läsa tidningen, jobba lite eller sova en stund. Tycker du att det låter futuristiskt? Kanske, men fullt möjligt inom ”överskådlig tid”. Följdeffekten är en intressant kamp mellan flyget, järnvägen och bilen på de vanligaste inrikessträckorna. Där tror jag nog att flyget drar kortaste strået när detta bilalternativ blir verklighet. För att järnvägen ska kunna konkurrera krävs helt ny teknik och riktigt höga hastigheter. Med dagens 1800-talsteknik (med räls och tunga vagnar) som med gigantiska investeringar kan förmås komma upp i 300 km/timme blir det ohållbart i ett så pass glesbefolkat land som Sverige. Med helt ny teknik och hastigheter på 1000 km/timme är det förstås intressant på alla sätt utom när det gäller investeringen. Samma problem: för lite underlag (i Sverige).

 

  • Mer om självstyrande bilar

Fick denna lilla film som Göteborgs stad och Volvo tagit fram. Ganska kul och pedagogisk https://www.youtube.com/watch?v=a1NIRyUrw2U#action=share

 

  • Sjöfartsforum 18 januari

TTF var inbjuden till detta evenemang tillsammans med ett 60-tal andra. Alla med någon sorts beröring till det marina livet. Syftet med forumet är att samla alla intressenter så att sjöfarten kan (åter)få en större plats i samhället. Min (TTFs) syn på sjöfarten är att det är en viktig komponent i godstrafiken (alla vet att en stor del av all godstrafik till/från Sverige går på ett fartyg om man inkluderar färjorna) och att sjötrafiken kommer att spela en större roll i framtiden. Det är därför viktigt att så långt som möjligt integrera sjöfart med järnväg och lastbil.

Min prognos är att sjötrafiken kan öka sin andel. Ett skäl är att Östersjötrafiken rimligen bör öka (trots lite frostiga relationer med Ryssland), ett annat är att feedertrafiken/närsjöfarten till/från kontinentala Europa kan komma att öka pga av minskade direktanlöp i Göteborg (?) och pga trängsel på vägarna inkl järnvägen. Varuströmmarna (import och export) lär fortsätta öka om än i lugnare takt. Sist finns även utrymme för kust- och inlandssjöfart. Den enda transportnäringen som stadigt ökat inom EU de senaste åren.

  • Kustsjöfartsseminarium 16 feb

Sjöfartsforum och ytterligare ett antal organisatörer samlade i Västerås för att prata kustsjöfart/närsjöfart/feeder. Intressanta blandat med ganska sövande föredrag. Min slutsats är återigen (se ovan) att ”short sea shipping” borde ha en något ljusnande framtid. Regeringen verkar komma till insikt att sjöfart är ett billigare alternativ till att bygga ut järnvägar och annan landinfrastruktur. I takt med att de intraeuropeiska transportflödena ökar kommer det bli kaos på vissa landtransportleder. Fast sjöfarten har lite faktorer emot sig (låg frekvens och begränsad i geografin). Hygglig potential för Närsjöfart/feeder alltså men även i viss mån för inrikes kustsjöfart och i vissa fall ”citylogistik”. Mer info kommer att ligga på http://maritimeforum.se/ Diskussionen fortsätter i mindre fokusgrupper. Affärsutvecklingsgruppen hade möte 26 april och har kokat ihop fyra förslag. Info enl ovan länk.

  • Stora transportdagen 13 april

Intressant dag med ett antal intressanta föredrag, spaningar och egna diskussioner. Ett pass med tre stycken politiker gav en bild av att dessa politiker nog hade lite koll på läget men annars när man ser politiska åtgärder blir man lite fundersam. En bra liknelse var att regelsystemen är som ett plockepinn. Vill man påverka en lag så upptäcker man att flera andra regelverk påverkas. Hellre då låta bli. På frågan om aktuella frågor som höghastighetsbanan så var man för detta projekt givet att investeringen kan lösas vilket är mycket tveksamt och när det gäller Bromma så vill man avvakta miljötillstånden för Arlanda. Man insåg att politikerna kanske gör bäst i att reglera i efterhand så man inte hämmar utvecklingen. På moderatorns fråga om vi i publiken var nöjda med svaren så tyckte inte oväntat endast c:a 20 % att de hade fått svar på sina frågor.

Carola Lemne som inledde tyckte att regeringen borde införa ett Infrastrukturråd. Bra förslag tycker TTF! Hon pekade även på vikten att diskutera hur man kan effektivisera transporterna inte minska dem. Självklart men värt att tjata om, i synnerhet med politiker närvarande.

De olika företagspresentationerna var allmänt intressanta som exempel på entreprenöranda men gav inte så jättemycket.

 

2016-04-13 17.33.14

Beklagar den dåliga bilden – försökte redigera men misslyckades

Intressant inslag var den avslutande spaningen med fyra stycken Marior. Finns att titta på http://www.transportforetagen.se. Vi ligger ganska bra till i Sverige på vissa områden, exvis elvägar och trängselavgifter. Andra framtidsområden som kommer att komma mer är autonoma transporter. Har ju redan börjat med t ex flygplan, bussar, lokala tåg. När det gäller personbilar i allmän trafik lär det dröja några bilgenerationer men en gissning efter samtal med experter är att det blir verklighet i en större omfattning om 10 år. Spännande! De stora stötestenarna är lagstifning och försäkringsfrågor. Tekniken finns. En annan spaning var att delningsekonomin kommer allt mer och kommer (vare sig politiker eller olika lobbygrupper vill det eller ej) att påverka en del av persontransportindustrin och i viss mån även godstransporterna. Några tänkvärda idéer: flyg är kanske mer miljövettigt än andra transportslag i ett glesbefolkat land som Sverige. Ett flygplan är ju en ganska lagom stor transportenhet att fylla jämfört med ett helt tågsätt (persontransport). Urbaniseringen kommer att fortsätta men det gäller för landsbygden att trycka på sina fördelar och ”haka på” urbaniseringstrenden. Alla delar av landsbygden i Sverige kommer inte att klara detta. Vi får nog acceptera att vissa regioner ”dör” under en period (för att senare uppstå kanske).

  • Tunga och långa fordon 20-21 april 2016 samt automatisering (se särskilt referat av konferensen)

Summerat: Tunga fordon intressant främst för skogsindustrin. Långa ekipage intressant i vissa fall. Krångligt att köra genom Europa.

Automatiska fordon intressant på kort sikt i avskilda områden som gruvor, hamnområden etc. På medellång sikt 5-10 år kommer det ha utvecklats så att det blir ”relativt vanligt” på vissa allmänna vägar. Kolonnkörning (Platooning) intressant och förekommer redan idag.

 

  • FFI-konferens 23 november 2016

Fordonsindustrikonferens som handlade om framtidens stad och bilarna. Summerat kan man konstatera att de flesta tror på någon form av automatiska bilar, eldrift, elvägar, bättre batterier osv men att det som åtskiljer olika personers framtidsscenarios är hur snabbt det går och huruvida man vill låta sig köras i en anonym automatisk ”bil” eller om man vill styra själv. Själv tror jag på idén att man i stora städer låter sig transporteras i taxi utan förare och på lite längre avstånd kör eget fordon med (påtvingad) automatik på motorvägar och i stadstrafik. På ”landet” får man köra själv.

Automatiska lastbilar kombinerat med elväg lär också komma. Testas nu i gruvor och lär komma ut på allmänna vägar efterhand.

Ett dilemma i detta sammanhang är vem som ska stå för risken (föraren som ju inte kör eller biltillverkaren eller den som tillhandahåller systemet). Volvo kommer testa automatiska bilar nästa år i Göteborgsområdet. 100 förare väljs ut nu. Volvo tar här hela ansvaret. Blir intressant att följa upp.

  • Detaljhandelns Logistikdag 30 november 2016

Några tankar från dagen:

Hanjins konkurs. Varför tillåter vi (samhället)  att juristerna får fritt lekutrymme i sådana här fall. Gör juristerna det krångligare än det behöver vara?

Göteborgs hamn. De allra största Mega-containerfartygen kommer inte in till Göteborgs hamn om man man inte ökar djupgåendet (kostar massor). Är det vettigt att Sverige är så beroende av en enda hamn (och en terminal)? Kanske vettigt att feedra upp från storhamnar som Rotterdam till fler hamnar i Sverige. Värt en egen ”mässa”. Trist att ledning och hamnarbetarna i Göteborg inte på alla år lyckats uppnå ett bättre samförståndsklimat till gagn för alla parter.

Citydistribution. Nya fantasifulla och intressanta idéer med Mercedes moderbil med små ”autotruckar” som pilar omkring och hämtar/lämnar, alternativt med drönare på taket. Intressant att alla vill tänja på gränserna för vad de egentligen tillverkar (från fordon till logistikeneheter med system för ruttplanering etc). Schenkers försök med små centraler i stadskärnorna som man till fots från.

e-handel och last mile dilemmat är ett annat spännande tema. Finns många varianter: hemleverans med och utan tidspassning (dyrt), till upphämtningsställe (tar tid), postbox (borde vara mer poppis), till kontoret, bakluckan (Volvo), hemlev med digitalt lås. Gemensamt budskap: låt kunden få flera val och låt kunden betala vad det kostar. Amazon upplevs som ett stort hot (pga sin storlek och att de är väldigt duktiga).

Mc Kinsey-artikel – nov 2016

Nu vill de införa ytterligare en akronym RPA (Robotic Process Automation). Bortsett från tramset att införa en ny förkortning så är tekniken intressant eftersom den förenklar/automatiserar enklare uppgifter även på kontorssidan (försäkring ges som exempel). Inom transport/spedition borde det finnas motsvarande uppgifter som kan automatiseras. Utvecklingen går väl inte så fort men den får konsekvenser för alla enkla jobb – förr eller senare.